All vård och omsorg är ojämlik. Brukaren behöver något som vård/omsorg kan ge. Det innebär att brukaren alltid befinner sig i en underordnad position. Den inbyggda ojämlikheten innebär att omsorgen har makt över brukaren. Det gäller all form av omsorg, oavsett om den sker frivilligt i brukarens hem eller på en sluten avdelning. Att säga att omsorgspersonalen har makt över brukaren är alltså ingen anklagelse utan ett konstaterande av omsorgens förutsättningar.

Att ha makt kan verka fult och därför slår många det ifrån sig. Det kan bli farligt, för genom att blunda för sin egen makt riskerar man att missbruka den utan att själv vara fullt medveten om det. Inom funktionshinderområdet blir makten påtaglig eftersom det finns möjlighet som personal att agera mot brukarens vilja.

Makten har många uttryckssätt. Olika former av makt kan komma till uttryck i samma situation och förstärker då varandra.