Våra beslut ska vara juridiskt korrekta, men också tydliga och lätta att förstå.

Ett beslut blir lätt att förstå om det har en tydlig struktur och om det på ett pedagogiskt sätt och med enkla ord förklarar det som är viktigt för mottagaren att veta.

Skriv ur läsarens perspektiv

Du ska alltid tänka på vad som är viktigt för läsaren.
Se till att du tilltalar läsaren direkt. Tala om vem som gör vad med aktiva verb.

Det viktigaste och mest intressanta först

Strukturera innehållet så att det viktigaste kommer först. Det är ofta om mottagaren får eller inte får det han eller hon ansökt om, dvs. själva beslutsmeningen.

Lättbegripligt och lättläst

Tänk på att inte använda krångliga ord i onödan.

Dela in texten i logiska stycken och lägg till rubriker som sammanfattar innehållet.

Tänk på att du måste upprepa informationen från rubriken i texten under den. Du behöver inte upprepa den ordagrant men huvudinformationen måste sägas igen.

Se till att det som hör ihop
innehållsmässigt också är placerat tillsammans i texten, så att det inte blir osammanhängande.

Använd ett vänligt tonfall när du skriver

Undvik formuleringar som för tankarna till maktutövning och byråkrati. Försök i stället att hitta ett ledigt och naturligt tonfall som är både vänligt och formellt.

Upprepa inte myndighetsnamnet i onödan

Undvik onödiga upprepningar av myndighetsnamnet, det ger ett auktoritärt och otillgängligt intryck. Men det måste naturligtvis vara tydligt vem det är som fattat beslutet.

Namnet på den myndighet som har beslutat måste alltid stå i beslutsmeningen. Men när du beskriver hur ärendet har hanterats kan det ofta gå bra med vi, till exempel vi har kontaktat x.

Använd inte facktermer utan att förklara

Våra facktermer behövs i kommunikationen mellan oss inom myndigheten. Vi behöver exaktheten i fackterminologin. Men när du skriver ett beslut till en privatperson ska du inte använda facktermer i onödan. Förklara, förtydliga och exemplifiera om du måste använda dem.