Alingsås kommuns öppna digitala kurser
Ärendets behandling – under mötet
Ärendets behandling – under mötet
Kallelsen ska innehålla information om tid och plats för mötet samt en föredragningslista. Föredragningslistan är mötets dagordning och en förteckning över de ärenden/punkter som ska behandlas under mötet. Varje ärende i kallelsen har en sammanfattande ärendebeskrivning och ett beslutsförslag för att underlätta det politiska arbetet och möjligheten för ledamöterna att sätta sig in i de ärenden som behandlas under mötet.
Stående punkter på föredragslistan är upprop och val av justerare.
Ärendena behandlas på mötet i den ordning som anges på kallelsen. Under mötet har du som ledamot möjlighet att aktivt vara med i beslutsfattandet och använda dig av ett antal sammanträdesjuridiska tekniker så som yrkande, reservation, protokollsnotering och återremiss. Du ska också anmäla jäv i de ärenden du är jävig.
Nedan följer begrepp som har med sammanträdet att göra.
Tjänstgöring
En ledamot som har förhinder att delta på ett sammanträde ska meddela sin frånvaro till nämndssekreterare i aktuell nämnd och partiet. En ledamot som kommer till ett pågående sammanträde där en ersättare redan har trätt in och tjänstgör har rätt att gå in och tjänstgöra. Den ordinarie ledamoten bör låta ersättaren fortsätta sin tjänstgöring tills dess att beslut fattats i ärendet. Därefter går den ordinarie ledamoten in och tar sin plats.
En ledamot som avbryter sin tjänstgöring under sammanträdets gång kan inte komma tillbaka och börja tjänstgöra igen efter en stunds frånvaro. Enda undantaget är om ledamoten inte får delta i behandlingen av ett ärende på grund av jäv. Då kallas en ersättare in under just det ärendet. I första hand kallas ersättare in från samma parti som den frånvarande ersättaren, och om det inte finns någon på plats från samma parti träder ersättarna in efter inträdesordning för ersättare som är beslutad av kommunfullmäktige. I kommunfullmäktige är det endast ersättare från samma parti som går in och tjänstgör för frånvarande ledamot.
Ordföranden ska alltid kontrollera att en ledamot verkligen har avbrutit sin tjänstgöring innan hon eller han kallar in en ersättare.
Jäv
En ledamot i nämnden får inte delta i handläggning och beslut av ett ärende om ledamot är jävig. Jäv uppstår bland annat om saken angår en själv eller nära anhörig.
Det är i första hand den jävige själv som ska tillkännage jävet. Nämnden kan dock på förslag från ordförande eller någon ledamot avgöra frågan genom majoritetsbeslut. När jäv uppstår, meddela ordförande om att ni anmäler jäv så att en ersättare kan kallas in för er i samband med nämndens hantering av det aktuella ärendet. Om sammanträde förs bakom stängda dörrar ska den jävige ledamoten lämna lokalen.
Yttranderätt
Ledamöter och ersättare har rätt att yttra sig i alla ärenden. Du begär ordet genom att uppmärksamma ordförande med en uppsträckt hand på att ni önskar yttra er. Den som har yttranderätt har även rätt att framföra repliker med anledning av vad tidigare talare har anfört. Kommundirektör eller förvaltningschefer får på begäran yttra sig för att lämna förklaringar och nämndens sekreterare får uttala sig om frågor som hör ihop med juridiken kring sammanträdet.
Förslag till beslut, yrkanden
Du kan yrka bifall till eller avslag på ett föreslaget beslut. Du kan även yrka på ändringar eller på tillägg till förslaget. Alla yrkanden utöver bifall eller avslag till föreliggande beslutsförslag, ber vi dig inkomma med skriftligen till ordförande för att underlätta att de blir korrekt återgivna när ordföranden räknar upp de förslag till beslut som finns och för att säkerställa att de protokollförs rätt.
Bordläggning
Om du inte vill fatta beslut under pågående sammanträde, kan du yrka att ärendet bordläggs. Ett ärende som är bordlagt får inte tillföras ytterligare handlingar eller annan utredning, utan tas upp precis på samma sätt på nästa sammanträde.
Återremiss
Finner du att beslutsunderlaget inte är tillräckligt eller dylikt kan du yrka att ärendet återremitteras. Föreslår du återremiss är det viktigt att du tydligt anger varför ärendet återremitteras så att mottagaren av återremissen vet vad som ska göras.
Deltagande i beslut
Enligt kommunallagen kan en ledamot eller tjänstgörande ersättare avstå från att delta i ett beslut. Den som önskar avstå från att delta i beslutet ska anmäla detta i samband med omröstningen eller vid acklamationsbeslut innan sådant beslut fattats. Det är inte tillåtet att i efterhand, när beslutet är fattat, anmäla att man inte deltagit i beslutet. När du väljer att ej deltaga i ett beslut, till skillnad från vid anmälan av jäv, kallas inte någon ersättare in.
Acklamationsbeslut och omröstning
Beslut fattas normalt med acklamationsbeslut. Ordföranden lägger fram de olika förslagen som har ställts under diskussionen i ärendet och frågar ledamöterna om de beslutar i enlighet med xx:s förslag eller yy:s förslag. Som ledamot eller tjänstgörande ersättare ropar man ”ja” för det förslag du vill rösta på, och är annars tyst. När alla förslag har lagts fram talar ordförande om vilket av dem som har bifallits. Har du röstat för ett annat förslag och tycker att det är tveksamt om det verkligen finns majoritet för det förslag ordföranden har uppfattat som vinnande, har du rätt att begära omröstning. Var och en av dem som ska fatta beslutet ropas då upp och säger ”ja”, ”nej” eller ”avstår”, beroende på hur den vill rösta. Ordföranden ropas alltid upp sist, vid lika röstetal har ordförande utslagsrösten. Omröstning ska inte användas enbart för att markera hur du själv eller någon annan har röstat, det får hanteras genom att antingen reservera sig eller skriva en protokollsanteckning.
Avstå från att rösta
En ledamot får avstå från att rösta när nämnden fattar beslut. Vid myndighetsutövning får dock den som deltagit i handläggningen inte avstå från att rösta. Det förekommer att ledamöter vid acklamationsbeslut anmäler att de ”inte deltagit i beslutet”. Detta får ses som en politisk markering och fritar inte ledamoten från ansvaret för beslutet. För detta krävs en reservation.
Reservation
Den ledamot som inte vill ta ansvar för ett beslut som nämnden fattat kan reservera sig. Reservationer måste anmälas innan
sammanträdet avslutas. Om du vill så kan du göra en skriftlig reservation. Sådana ska lämnas in till sekreteraren senast vid utsatt tid för protokollets justering eftersom den ska skrivas in i protokollet. Reservation får bara göras av den som har rätt att delta i beslutet. Det är viktigt att inte blanda ihop möjligheten att reservera sig med rätten att begära omröstning. Omröstning är till för att kontrollera om det verkligen finns en majoritet för det förslag som ordföranden har uppfattat som vinnande vid en omröstning genom acklamation. Man måste inte begära omröstning för att visa att man inte har röstat för det beslut nämnden fattade.
Protokollsanteckning
I samband med att ett ärende avgörs kan en ledamot eller ersättare lämna en protokollsanteckning. Det finns inte några lagregler om sådana och det är helt upp till ordföranden att bestämma om de får göras. De andra i nämnden har rätt att kräva en redovisning av innehållet för att den ska tas in i protokollet. Protokollsanteckningen ska lämnas in senast vid utsatt tid för justering.